UNIS

Vad är sfi?

Utbildning i svenska för invandrare (sfi) ska vara en kvalificerad språkutbildning som syftar till att ge vuxna personer med annat modersmål än svenska grundläggande kunskaper i svenska språket. Målet med utbildningen är att utveckla ett funktionellt andraspråk. Utgångspunkten för utbildningen ska vara den enskildes behov, förutsättningar och intressen.

Utbildning i svenska för invandrare består av tre studievägar (1, 2 och 3) och fyra kurser (A, B, C och D). Kurs B och C kan vara antingen nybörjarkurser eller fortsättningskurser beroende på vilken studieväg de ingår i.

Sfi kan kombineras med andra aktiviteter som arbetslivsorientering, validering, praktik, eller annan utbildning. Utbildningen ska kunna kombineras med förvärvsarbete.


Vad säger Skolverket?

Ökad flexibilitet

"Vuxenutbildningen ska sträva efter flexibla lösningar när det gäller organisation, arbetssätt och arbetsformer med utgångspunkt i individens behov och förutsättningar."

"Utbildningen ska, med utgångspunkt från individens behov, kunna kombineras med förvärvsarbete eller andra aktiviteter, t.ex. arbetslivsorientering, validering, praktik eller annan utbildning. Den måste därför utformas så flexibelt när det gäller tid, plats, innehåll och arbetsformer att det är mjligt för eleven att delta i undervisningen."

Ökad individanpassning

"Vuxenutbildningen ska alltid möta varje elev utifrån hans eller hennes behov och förutsättningar."

"Utbildningen ska rikta sig till personer som har olika erfarenheter, livssituation, kunskaper och studiemål. Utbildningen ska planeras och utformas tillsammans med eleven och anpassas till elevens intressen, erfarenheter, allsidiga kunskaper och långsiktiga mål."


Rapport om digitalisering

I februari 2015 publicerades rapporten Dags att fylla digitaliseringen med innehåll. Den konstaterar att det nu är hög tid låta digitaliseringen ta fart i våra skolor på riktigt. Det räcker inte med att köpa in datorer och läsplattor. Dessa måste fyllas med bra läromedel också.

Dags att fylla digitaliseringen med innehåll har tagits fram av branschorganisationen Svenska läromedel i kampanjen Mer tid för lärande. Där konstateras att det behövs ett större fokus på lärande. Skolan behöver frigöra mer tid för lärande. Här lyfts tre områden fram.

  • Skapa tid för mötet mellan lärare och elev

  • Fyll digitaliseringen med innehåll

  • Gör skolan likvärdig

Vi på Unis tycker att Svenska läromedel är helt rätt ute och att det är avgörande för den svenska skolan hur vi lyckas med de tre områden som lyfts fram. Om en digitalisering genomförs på rätt sätt, med högkvalitativa och lättanvända läromedel kan den svenska skolan ta igen förlorad mark. En klokt genomförd digitalisering kommer även att skapa tid för möten mellan lärare och elever men även starkt bidra till att göra skolan mer likvärdig. Detta gäller alla skolformer, inte minst sfi.

Nedan följer några utvalda delar från rapporten Dags att fylla digitaliseringen med innehåll.

"Forskningen hittills om digitala läromedel visar att elevernas motivation ökar och det förbättrar förstås förutsättningarna att nå högre kunskapsresultat. Flera studier har gjorts som visar att datorer och läsplattor i undervisningen ökar elevers motivation och engagemang."

(s.10)

"Med digitala läromedel skapas nya möjligheter för lärare och elever. Tänk att du alltid kan nå läromedlen från vilken dator eller surfplatta som helst. Aldrig mera böcker som ligger kvar i skolan eller hemma. Du kan göra anteckningar när du läser på datorn hemma och titta på dem när du öppnar boken på en läsplatta i skolan."

(s.5)

"Till skillnad från den tryckta boken är det digitala läromedlet inte bara text och bild, utan också film, animeringar och ljud."

(s.5)

"Övningsuppgifterna är interaktiva. Eleven ser direkt om han eller hon gör rätt, och på datorn kan eleven steg för steg få vägledning på ett pedagogiskt sätt som är helt omöjligt i en statisk bok.?"

(s.5)

"Olika åtgärder behöver vidtas för att förbättra kunskapsresultaten. Dit hör att digitalisera skolan, en process som pågår för fullt i hela landet. Men när skolan får ny digital teknik behövs digitala läromedel. Det har hittills nästan helt försummats, vilket riskerar att leda till att hela digitaliseringen blir ett tomt slag i luften."

(s.3)

"Vi tror att digitalisering är en åtgärd som kan ge lärare mer tid att möta sina elever och därmed bidra till bättre resultat. Men digitaliseringen måste fyllas med digitala läromedel som öppnar nya möjligheter för lärare och elever. Erfarenheterna från Danmark, som investerar upp emot en miljard danska kronor på att digitalisera skolan, visar att det fungerar i praktiken."

(s.3)

I Danmark visar en studie kring digitala lärarresurser att de ?"kan hjälpa till att frigöra tid, särskilt när det kommer till förberedelser, men också i utbildningen... För den digitala undervisningen upplevde lärarna ett frigörande av cirka sex procent av lärarnas totala arbetstid, exklusive semester och helgdagar. Detta är en bruttoeffekt av ett användande av digitala läromedel.?"

(s.6)

Det här vill regeringen

Fem väsentliga delar ur regeringens proposition Ökad individanpassning – en effektivare sfi och vuxenutbildning (2014/15:85):

  1. Regeringens ambition är att sfi och vuxenutbildningen bättre ska anpassas efter varje elevs individuella behov och förutsättningar.

  2. Det ska råda ett starkt fokus på individualisering och olika omständigheter i elevens liv som ska vara styrande för utbildningens utformning avseende tid, rum och innehåll.

  3. Utbildningen ska, med utgångspunkt från individens behov, kunna kombineras med förvärvsarbete, föräldraledighet, arbetsplatsförlagt lärande eller andra aktiviteter.

  4. Regeringen föreslår att det ska införas en bestämmelse i skollagen som innehåller ett tydligt krav på att huvudmannen för sfi, förutom att verka för att utbildningen ska kunna kombineras med andra aktiviteter, också ska verka för att undervisningen erbjuds på tider som är anpassade efter elevens behov.

  5. För att öka genomströmningen i utbildningen och möjligheterna till måluppfyllelse behöver studievägssystemet reformeras. Nya målgruppsanpassade och sammanhållna studievägar, som i högre grad än i dag utgår från elevernas behov och förutsättningar, bör därför införas i kursplanen för sfi. I ett system där elevens hela utbildning kan ske inom en för individen anpassad studieväg kan det också förväntas att avbrott kan undvikas.


I verkligheten

Nedan följer två utredningar vars resultat lyfts fram i regeringens proposition.


I sfi-utredningen (SOU 2013:76) framgår följande:

  • endast knappt hälften av kommunerna erbjuder kvällsundervisning

  • endast ett fåtal kommuner erbjuder undervisning under helger

  • möjligheterna till distansstudier är begränsat i flertalet kommuner

  • av betänkandet framgår även att föräldraledighet och arbete var de dominerande orsakerna till avbrott i de fall avbrottsorsaken var känd

  • drygt hälften av kommunerna erbjuder studier på deltid (mindre än 15 timmar per vecka), drygt 30 procent erbjuder inte deltidsundervisning överhuvudtaget

  • endast 16 procent uppgav att man har någon form av verksamhet med drop-in där det erbjuds stöd av pedagoger och tillgång till datorer


Uppgifterna i en nationell undersökning (rapport 389:2013) som Statens skolverk presenterade i juni 2013 talar i samma riktning. I den har elever och lärare inom sfi fått svara på frågor om bl.a. individualisering och flexibilitet. Enligt undersökningen:

  • kan endast hälften av eleverna studera i den takt de själva vill

  • ville drygt 25 procent av eleverna studera fortare

  • ville knappt 20 procent studera långsammare.

  • en stor del av lärarna anser att de inte har förutsättningar att ge stöd till elever som har svårigheter i sina studier

  • sammanlagt 60 procent ansåg att de har förutsättningar att ge eleverna stöd i ganska liten eller i mycket liten grad.